Kendrick Lamar - "The Art Of Peer Pressure"

Under mina 25+ år som hiphopkonsument har jag alltid irriterat mig på den amerikanska oförmågan att influeras av europeisk musik. De gånger talangfulla och skickliga rappare gjort det har det nästan alltid blivit bra. Men här - på Kendrick Lamars låt "The Art Of Peer Pressure" föll plötsligt allt på plats. Beatet levererades av danska producentduon Rune Rask och Jonas Vestergaard och doftar ödsligt och förvridet men ändå förtvivlat vackert. Tillsammans med Trentemøllers "Miss You" kan detta vara det största musikaliska som någonsin kommit från Danmark. Men det slutar inte där. Kendrick Lamar är en fantastisk rappare och på "The Art Of Peer Pressure" sällar han sig till de största historieberättarna inom hiphopen. Jag tänkter framför allt på Mike "The Streets" Skinner när jag hör låten och det är det bästa betyg jag kan tänka mig. Det här var inte bara 2012 års bästa låt utan även den bästa hiphoplåten på åtskilliga år.

Azealia Banks feat. Lazy Jay - "212"

Azealia Banks fick ett enormt genombrott med 2011 års bästa låt "212". Den byggde helt på Lazy Jays instrumentala "Float My Boat" på vilken hon rappade och sjöng några av briljanta textrader med sanslöst imponerande flow och bredd. Lägg därtill ett fantastiskt leende och flätor (hon kallar sig Yung Rapunxel!) och jag var nog inte ensam om att hoppas på en ny Nicki Minaj som levererar fantastiska låtar på löpande band, men med bibehållen street cred. Hittills har det dock inte blivit så. Hennes egna låtar har varit bra, men inget riktigt minnesvärt. Hon har förgyllt men inte revolutionerat genom gästinhopp hos Lana del Rey, M.I.A. och Major Lazer. Hennes mixtape "Fantasea" var bra men inte lysande. Nu står hoppet till hennes debutalbum "Broke with expensive taste" som släpps den 12/2. Till dess njuter i alla fall jag ännu en gång av "212".

DyE - "Fantasy"

Tigersushi kan vara ett av världens coolaste namn. Nån gång i mitten av 00-talet var de även en av världens coolaste lablar. Sen hände nåt. Jag vet inte om det var de eller om det var jag. Förmodligen var det jag. I alla fall försvann Tigersushi från min radar. Döm om min förvåning när jag upptäcker att "Fantasy" från 2011 med DyE har över 40 miljoner visningar på youtube. Låt vara att en hel del av dem kommer pga att miniatyren till videon till låten visar en hand som letar sig ner innanför ett par trosor.

Musiken är inget annat än fantastisk. Eskapistisk elektronisk indiepop av yppersta världsklass med en text som tvärtom beskriver nödvändigheten av att återvända till verkligheten. Till detta en sanslöst fantastisk animevideo om att lämna barndomen.

Och jag som trodde att Tigersushi och jag gjort slut...

Edit: Efter över 40 miljoner visningar bestämde sig plötsligt youtube för att censurera videon. Här kommer en annan länk istället.