Jag är definitivt fel person att bedöma racingspel objektivt, men eftersom jag är helt ointresserad av försök till objektiva bedömningar så tänkte jag bedöma iOS-spelet Asphalt 8: Airborne högst subjektivt. Min racingspelskarriär har varit skral - jag spelade en massa Gran Turismo sommaren 1998, jag har spelat obscena mängder Mario Kart: Double Dash till GameCube och jag håller Diddy Kong Racing till Nintendo 64 väldigt nära hjärtat. Jag kan tycka att racingspel är snygga att titta på, men det är ytterst sällan jag är sugen på att spela mer än fem minuter.
När man studerar Asphalt-serien på Metacritic ser man tydliga tendenser. En är att de mötts av usel kritik till de handhållna konsolerna: Asphalt 3D till 3DS har 43, Asphalt: Injection till VITA har 49, Asphalt: Urban GT till DS har 60 och uppföljaren Asphalt: Urban GT 2 till PSP ligger i botten på 42. Katastrofalt med andra ord. Undantaget är Asphalt 4: Elite Racing till DS som har ett metacriticvärde på 78.
Till iOS är situationen en annan - Asphalt 5, 6 och 7 har alla ett metacriticvärde mellan 79-83 - vilket visserligen är rätt symptomatiskt för iOS-recensioner. Så kom Asphalt 8: Airborne och med ett metacriticvärde på 93 är det det hittills högst betygsatta iOS-spelet alla kategorier i år. Så om man nu som jag känner för att testa ett racingspel sisådär vart tredje år känns det ju helt ok att göra det med ett 7-kronorsspel som ska vara fantastiskt.
Fantastiskt är att ta i, men jag gillar verkligen Asphalt 8: Airborne. Det är oerhört snyggt och trots den lilla skärmen har det en härlig fartkänsla. Kontrollen är enkel - tilta telefonen åt det håll du vill svänga (som om den vore en ratt), boosta genom att trycka på högra sidan och bromsa/sladda genom att trycka på vänstra sidan - men går också att justera så att exempelvis lutandet ger större eller mindre effekt i spelet. Väldigt bra.
Men framför allt handlar det ju om spelkänslan. Det är fruktansvärt roligt att köra bil i Asphalt 8: Airborne. Det går fort, det känns fort och ändå har man en hyfsad kontroll. Lysande arkadracing helt enkelt. Spelet har även ett riktigt bra karriärsläge som känns oerhört utmanande men hela tiden på rätt nivå. På varje bana kan man (utöver att tjäna pengar som man använder till att köpa nya bilar och uppgradera befintliga bilar) samla ihop fem stjärnor. Tre av dessa får man för placeringen och de övriga två får man för olika missions - det kan vara att volta två gånger, klara banan utan att krascha etc...
Då kommer det dåliga och det handlar för mig egentligen om två saker. Det första är att det blir en slowmotionrepris när man prejar/tacklar en annan bil, vilket mer än en gång har fullständigt förstört kurvtagningar och lett till krascher. Förhoppningsvis finns det nån avstängningsknapp för den funktionen som jag inte hittat. I såna fall kan jag nog höja betygsteget med ett snäpp.
Det andra är mer allvarligt och handlar om det monetära systemet i spelet. Det känns som att det bygger på att man måste investera riktiga pengar i in-app-purchases för att kunna ha råd med rimligt bra bilar framöver, såvida man inte ägnar sig åt evigheter av grinding. Och visst - det här är ett dilemma. Spelet är definitivt värt mer än 7 kr, men jag skulle nog inte testat det om det kostat exempelvis 49 kr. Och det hade varit en sak om spelets första season (av åtta) varit gratis och resten kostat - då hade jag definitivt betalat. Men att betala för att få spelmässiga fördelar. Nej, aldrig.
Betyg: 7 av 10
